Olyckor, sjukdomar eller på vilket sätt kroppen än blivit skadad på så är det såklart aldrig kul att inte kunna röra sig som man tidigare har kunnat göra men det finns en lösning bara man är villig att kämpa till att snart kunna må bättre och förstås också ha en hel del tålamod. Att man kan träna bort allt är inte helt och håller sant men den finns mycket sanning i det för det har visat sig att det mesta faktiskt går att träna bort bara man är villig att lägga ner sin tid på att en dag kunna må bättre även fast det efter att man blivit skadad ibland kanske känns hopplöst. Det är också viktigt att ha mycket tålamod och att vara beredd på att det ibland kan ta tid för att man ska kunna bli återställd.

Börja träna så fort som möjligt

Har man varit med om en skada så är det viktigt att man tränar upp kroppen på rätt sätt men det är inte alltid helt enkelt att begripa exakt vad det egentligen innebär att träna rätt efter skada. Något annat som också har visat sig vara viktigt är att börja träna nästan direkt efter att man har skadat sig och med det så menar man alltså inte att man ska börja hårdträna (det klarar kroppen inte av) utan det man menar är rehabilitering. Att börja träna direkt efter sin skada har nämligen visat sig vara bra för att man snabbare ska kunna bli återställd. Väntar man istället flera veckor på att börja träna efter sin skada så kan man givetvis fortfarande bli återställd men största sannolikhet kommer det att ta längre tid än om man faktiskt började sin träning direkt eller någon dag efter att man blivit skadad

Hur man ska träna kroppen efter en skada beror såklart på vart i kroppen som man har blivit skadad men den gemensamma nämnaren för alla skador är att börja försiktigt i ett tempo som kroppen klarar av. En smart ide är att göra en schema över sin träning där det kan vara bra att börja med att bara stretcha. Börja försiktigt, gör det väldigt ont i kroppen när man stretchar så har man troligtvis ansträngt kroppen för mycket vilket såklart inte alls är poängen med träningen. Poängen med träningen är att börja försiktigt för att sedan sakta men säkert klara av att träna mer och mer för vare dag som går. Börja med att stretcha för att sedan gå över till enkla övningar för att sedan gå vidare till att exempelvis ta sig upp och cykla försiktigt på en spinning cykel.

Det är bäst att träna tillsammans med en tränare som vet hur man bör träna vid en skada men många övningar går givetvis också att göra hemma. Prata först och främst med en sjukgymnast (fysioterapeut, idrottsläkare eller ortoped) eftersom det är sjukgymnasten som har rätt att ge en diagnos efter att man skadat sig och där med kan ge smarta tips och råd om hur man på bästa sätt kan träna efter en skada.

Att springa ett marathon är för många en ordentlig utmaning. Det krävs träning, disciplin och inte minst en vilja av stål för att orka med mentalt att hålla igång alla de 42 kilometrarna som loppet består av. Det finns många faktorer som kan påverka under ett lopp. Skor och utrustning. Vätska och energipåfyllning under loppet. Men även hur du väljer att träna de närmaste veckorna innan själva loppet.

Innan du anmäler dig till loppet

För en person som aldrig sprungit en längre sträcka kanske ett marathon inte ska vara den första milstolpen. Däremot betyder det inte att det inte ska vara ett mål som finns med på listan. Nästan alla kan träna upp sin kropp tillräckligt för att springa ett marathon. Det har bevisats otaliga gånger hur personer med övervikt och hög ålder lyckats klara av utmaningen. Och om de kan klara av det, varför skulle då inte du kunna klara av det? Men en riktlinje brukar vara att om du kan gå ut och springa så att du klarar av att springa 30 km under ett träningspass, då kommer du även klara av att springa ett marathon.

Variera din träning

Att träna inför ett marathon innebär inte att du ska ge dig ut och försöka springa 42 kilometer så många gånger du bara kan veckorna innan loppet. Dela istället in din träning i olika sessioner där syftet med sessionerna varierar mellan att springa långt, springa fort, springa långsamt och eventuellt lite styrketräning.

Beroende på ambition är det givetvis väldigt olika hur dessa sessioner ser ut. En person som har som mål att ta sig runt och inte fokuserar på tid behöver träna annorlunda mot en person som siktar att klara loppet på till exempel under tre och en halv timme. Men strukturen kan vara den samma. Fyra löppass i veckan och tre dagar med vila. Viktigast kommer vara långpasset. Då detta (som namnet säger) är en lång löpning kan det vara tidskrävande och lämpar sig därför väl att köra under helgen. Försök alltid förlänga distansen du springer med en kilometer för varje gång du kör ditt långpass då du ligger i slutträning inför ditt marathon. Dagen efter långpasset bör alltid följas med en dag med vila. Två av passen fungerar som intervaller. Under den ena övar du att springa i det tilltänkta tempot du avser för att hålla som medelhastighet under själva loppet. Under det andra så håller du en högre fart än den du tänkt ha under själva loppet. Det fjärde passet är till för lugnare löpning gärna kombinerat med någon form av styrketräning.

Alla är vi olika så därför kan det vara bra att hitta lite inspiration av andra som antingen är väldigt erfarna eller nyligen varit i liknande situation. En van löpare är Anders Szalkai som skrivit flera inlägg om ämnet i sin blogg. Det är viktigt att hitta ett upplägg som du känner passar just dig. Ett upplägg som tycker är roligt och utmanande. Ett upplägg du kan hålla dig till för att hjälpa dig genomföra ditt marathon.

Träning är ett ämne som blivit väldigt populärt de senaste åren. Det som tidigare kan ha ansetts som ett nödvändigt ont är idag en hyllad aktivitet. Det som tidigare ansetts vara idioti är idag beundransvärt och något att eftersträva. Det har även gjorts otroligt mycket forskning om hur vi ska träna för att nå vissa resultat och hur denna träning påverkar oss. Ny forskning kommer hela tiden och ständigt utmanar vad vi tros veta om vad som är rätt eller fel när det gäller träning.

Är ålder bara en siffra?

Den klassiska bilden när det handlar om ålder och träning är att det är ungdomar som är bäst lämpade för att hålla på med fysisk aktivitet. Det är då kroppen är som starkas och har inte börjat brytas ner på grund av stigande ålder. Men om det var ålder som var avgörande för vårt fysiska välbefinnande, hur förklarar någon då att det kommer sig att det finns personer som är över 90 år som springer Stockholm marathon samtidigt som det finns 25-åringar som inte klarar av att springa några få kilometer?Detta beror av den enkla anledningen att i detta fall är den äldre uppenbarligen en person som tränar regelbundet och den yngre gör inte detta. Det finns enormt många faktorer som spelar in när det kommer till att avgöra någons träningskapacitet. Ålder, längd, erfarenhet, biologiska förutsättningar, kost, sömn, geografisk positionering på jordklotet för att nämna några. Att flera personer ligger på toppen av sin karriär i en ung ålder kan dessutom bero på att de sliter så hårt på kroppen att efter några års aktivt utövande har de brutit ner kroppen på ett sätt som gör att de inte kan nå samma nivåer som tidigare. Detta är väldigt vanligt bland gymnaster och dansare.

Ålder och styrketräning

Att saker händer i våra kroppar då vi blir äldre är inte någon hemlighet. Våra leder blir sämre. Hjärtat försvagas efter lång användning och vi har en annan typ av nedbrytning av celler. Detta har gjort att länge har det varit den allmänna åsikten att äldre personer inte ska styrketräna på gym utan mer hålla sig till olika typer av gruppträning, simning och pensionärsgympa. Men nya studier har börjat utmana detta genom att mena på att äldre personer mår bra av att styrketräna.Genom att utföra bland annat marklyft stärker de viktiga muskler som är viktiga för hållning och motverkar ryggbesvär. Styrketräning innebär dessutom nedbrytning av muskler vilket gör att celler byts ut i kroppen i en högre takt än annars. Detta gör att risken för att cancer ska sätta sig i kroppen minskar. Samtidigt ger styrketräning en högre ämnesomsättning vilket gör att kroppen tar åt sig energi bättre vilket leder till en piggare hög ålder. Dessutom finns det flera exempel av äldre personer som styrketränar regelbundet och är betydligt starkare än majoriteten av dagens unga som regelbundet går på gym.

Dock ska det sägas att de positiva effekterna från styrketräning kommer enbart om utövaren gör övningarna korrekt. Felaktiga lyft är i alla åldrar förknippade med ökad skaderisk. Och alla behöver se till sig själv för att se vilken som är en lagom nivå att starta på. Det gäller att ta alla parametrar i beaktning då det kommer till träning. Inte enbart ens ålder.

När solen kommer fram kommer också springet i benen. Det kan kännas rastlöst att sitta inomhus när våren och sommaren pågår för fullt utanför fönstret och desto bättre väder desto fler personer kan man se löpandes längs gångvägarna.

Detta är en fråga som många undrar om det är okej att ta medicin innan ett lopp eller inte. Frågan är om det kan finnas fysiska nackdelar till att ta medicin innan man skall t.ex. springa ett lopp eller tävla. Sedan är det en helt annan fråga vad för mediciner man använder sig utav, det mesta brukar vara en fråga om smärtstillande som ipren, voltaren, naproxen, alvedon och panodil.

I en värld som är ganska stressig kan det vara skönt att varva ner med en härlig löprunda antingen i stan eller i skogen. Löpning är också en mycket bra form av högintensiv träning som gör att man får upp ett bra flås och stärker kroppen och dess ämnesomsättning. Mer…

Boston Marathon är idag ett av världens mer kända maratonlopp, dock inte på grund av orsaker som visar evenemanget i bästa fokus. Jag syftar så klart på Boston Marathon bomberna som gick av under 2013 års event, där tre åskådare miste livet och 264 personer skadades. Mer…

Vår resa genom löpningens värld fortsätter här. Så hår långt har jag skrivit lite om olika extrema event som finns, hur du på bästa tänkbara sätt förbereder kroppen för event som dessa, att du använder rätt utrustning, hur du undviker skador och hur du behandlar skadorna när de väl uppstår, då du kommer att drabbas av skador, det är nästan oundvikligt. Mer…

Då var det dags för den andra delen i denna serie där jag tittar närmare på hur man bäst undviker att dra på sig belastningsskador när man är ute och springer, vad man som löpare bör tänka på, vilket utrustning som man bör använda eller inse att man kanske behöver hjälp för att hitta rätt utrustning. I första delen gick jag igenom exakt vad en belastningsskada är och hur du bör lyssna på din kropp och känna efter. I denna del går jag inte lite djupare på själva skadeförloppet och läkningsperioden.

Mer…

Löpning är en bra motionssport men dessvärre också en sport som är väldigt monoton och som lätt kan leda till belastningsskador om man inte är försiktig eller använder rätt utrustning. Det spelar ingen roll om det gäller en långdistanslöpare eller en som utövar orientering, risken för skador är i regel den samma.

Mer…

Vid sidan av träning och streching så är valet av rätt utrustning en extremt viktig aspekt inom sport, oavsett vilken sport ni än utövar men så klart oerhört viktigt inom löpning, då en felaktig sko kan bidra till ökade skador istället för att minska risken. Valet av sko kan inte bara göra det lättare att springa, oavsett underlag, rätt sko kan också minska belastningen som utsätts på knän, höfter och din rygg. SÅ är det något som ni verkligen inte ska försöka snåla in på så är det valet av sko, låt det kosta vad det kostar och besök en återförsäljare som vet vad dom pratar om och som kan hjälpa dig att välja rätt.

Mer…